28 apr. 2012

Har skön lördag och ikväll ska vi på fest till en kär gammal (svensk) vän som bor här i Auckland. Det ska bli roligt.

25 apr. 2012

Mixed feelings but happy

De bästa på jorden är mina små änglar och jag saknar dem så. den här bilden är tagen i Grekland på en underbar ö där vi var tillsammans för ett par år sedan. Lilla H och Stora I. Som jag saknar dem! Och saknaden, ja den går inte och beskriva den bara sköljer över vi. Oftast i de mest otänkbara stunderna och det blir svårt att andas och ens vara då. Som häromdagen. Den där navelsträngen, den går liksom aldrig av fast att den är avklippt för länge sedan. Så är den där liksom för alltid.

More pics from Queenstown

 Höst i Queenstown
Här kommer vi farande bland klippor och bergsväggar i 100 knyck

 No, no inte filma nu
 Underbara omgivningar

 Kärt besök hos Margey i Arrowtown
 In i bilen och vidare

 

Anzac Day

Idag är det Anzac Day och dagen hedrar alla de som miste livet i slaget vid Gallipoli 1915, Första Världskriget. Nästan 20 000 nya zeeländska soldater miste livet och nära på 60 000 aussies. Här är jag 1995 när jag lägger en minneskrans på Kvibergs kyrkogård vid Commonwealth War grave. Jag representerade Australiska nya Zeeländska Vänskapsföreningen där jag jobbade som informationsansvarig då. Jag assisteras av den australiensiska ambassadören.



24 apr. 2012

Shootover Jet

Hur kul var inte detta! Först ska jag erkänna att jag var ytterst tveksam men sedan tänkte jag, vad tusan!  Dave K som är chef för den verksamhet som äger detta, är en av S:s bästa vänner och han bjöd oss på den här turen. Hur häftigt som helst.



22 apr. 2012

Saturday

 Här står jag med mitt livs kärlek i en av de vackraste av världar. Vi har det så härligt och lånar ett hus av en av S´s allra bästa vänner. Meningen var ju att han skulle hängt med och jaga men det blev inte så av vissa omständigheter. Så istället har C och jag både en chaufför och en kock (och guide) och nu ser jag fram mot den här dagen.
 Det är höst och färgerna är magiska. Det är så vackert här. Arrowtown var hur pittoreskt som helst och det var så roligt att träffa M, S och barnbarnet. M är ju den som "sammanförde" oss för 25 år sedan så det var många minnen som kom upp. Livet är märkligt men underbart spännande.


Pauls statyer, fina katter. Han dog tyvärr för ett par år sedan, ganska kort efter att deras son dog. Han orkade inte med det säger M. Sonen som blev handikappad i en bilolycka 1984. Jag är glad över att jag hann träffa Paul år 2000 när jag var på Nya Zeeland med mina döttrar. Det var sista gången jag såg honom.

21 apr. 2012

Visit in Arrowtown

Alltså här är så himla vackert och det här är nog den absolut vackraste årstiden som man kan besöka Queenstown skulle jag tro. Höstfärgerna är så mäktiga och det är bara helt underbart.
Och här är fina Clara som är med oss i Queenstown. Så roligt. Har följt denna fina flicka sedan hon var bara några år.

Och hur roligt var det inte att få återse Margery igen - åren har gått men hon är lika tydlig som då för 25 år sedan. Hon 85 och jag 45. Underbara minnen, berättelser och en härlig lunch.

17 apr. 2012

Afternoon tea

Kom och tänka på det här då jag hittade några bilder. Hökeberga slott i Skåne, en vår för bara några år sen. Tre kanske? Vi skulle fota en "tjejweekend" för en bok (som dock aldrig kom ut) men så himla kul hade vi iallafall.


 Champagne och ostron på verandan i ett vackert Skåne.

15 apr. 2012

Swinglish and Tangelos

Den här frukten är någon slags korsning mellan mandarin och apelsin typ, tror jag. Iallafall är den väldigt saftig och god och vi har sådana här hemma som vi frossar av just nu. Istället för och skala den skär vi upp den i klyftor. Jag sa till Si "hur man skär i klyftor" för han skär fel. De ska ju se ut såhär som halvan ovan. Då är det mycket lättare och äta den. Och jag säger fruit meat - och han skrattar åt mig för there is no such word in english. Nä men det var ju synd - då blir det ett nu då. För när jag frågade vad man ska säga istället blir svaret fruit. Men jag menar fruktkött. Frukt-kött. Nu ska jag laga marmelad av quince eller Rosenkvitten som man väl säger på svenska.

Whatipu

I förmiddags gjorde vi en utflykt hit ut, en drygt 40 minuters biltur från Auckland. Den här platsen är en helig plats för maorier och det var minst sagt magiskt här ute. Enligt maorielegenden är den här kusten del av den andliga vägen, där själarna sedan tar sig vidare mot Cape Reinga.

Vi vandrade ut på klipporna runt ett högt berg och tänkte gå runt hela men ändrade oss. Såg ut som att stora stenblock när som helst kunde falla ner och på ett ställe skulle vi skynda förbi eftersom det var värst. Me do not like that, så vi gick eller skyndade tillbaka.


Det här var också inspelningsplatsen för den nya zeeländska filmen Pianot. En film om en stum kvinna som kommer till Nya Zeeland i slutet av 1800-talet. En vacker och stark film om en kvinna som styrdes av män. Så som det ju var för inte allt för länge sedan. Har du inte sett den filmen så gör det. Den har ett par år på nacken nu men är absolut sevärd och om jag inte minns helt galet fick den tre oscars.


Och när vi vandrade bort mot berget med fyren på fick vi se den här fina sälen som låg och gosade sig på en klippa. Vi kom den så nära och det var helt fantastiskt!

Såg massa vackra fåglar, paradise duck, oyster catcher och massa pukekos som är så fina.  Här var så stilla förutom havet och vågornas brus.






Här finns Whatipu lodge där man kan stanna över natt om man vill - och vågar för huset är hemsökt av ett spöke. Det är många som sett "the pink lady"i och kring det här huset. Fast hon visar sig tydligen bara för kvinnor och barn och på dagtid. Hon ska vara som en genomskinlig ande med en rosa aura runt sig. Man säger att det ska vara Matilda Gibbon, en kvinna som bodde här i slutet av 1800-talet. Varför hon spökar vet jag faktiskt inte.






14 apr. 2012

Saturday with Betty

Varannan lördag åker vi ut till Hendersen och shoppar med lilla fina Betty 97. Jag är ju inte så stor jag heller men Betty är mindre. Hon är så go denna lilla dam och hon bor så fint i sitt hus. Hon bor där själv för hennes make dog för ett par år sedan. Då hade de varit gifta i över 50 år. Hon har bilder på dem två tillsammans på byrån och i sovrummet. Betty stickar fina dockor som hon ger bort till små barn. Hon har en nymfparakit som heter Terrie och en massa låtsaskatter och en låtsashund. Hon har en samling med skeder som sitter i en hylla uppsatt på vägen. Där är sådana där skedar som man samlar på och hon har samlat på skedar från platser hon varit på. Hon skickar alltid med oss ett par påsar med scones. Hon tittar på mig och blinkar och så säger hon - because Simon loves scones. Idag glömde vi våra scones och kom på det först efteråt.

12 apr. 2012

Wednesday night out

Sitter vid köksbordet med min älskade. Vi har varit ute och firat Jordan. Varit på och ätit thai, med Jordans pojkvän från Kambodja och det var hur mysigt som helst. Jag hade på mig min nya HM&Versace-klänning, som äntligen dök upp här i brevlådan igår. Är så glad att jag kan ha min storlek 34 trots att det har känts som jag ätit upp mig till minst en 38:a men så var det tydligen inte. Det har känts höstligt idag här i Auckland. Vindar, regnskurar och ganska mulet sånär som på ett eller annat uppehåll. Ändå ungefär 19-20 grader varmt. Började dagen helt underbart med att skypa med mamma och min lilla dotter H, fortfarande i sängen, yrvaken och nyklippt och min dotter skrattade när hon såg mig. Ja, jag vet, jag ser löjlig ut. Nyklippt kort lugg. Igår när jag somnat vaknade jag av att Krugar kröp ner nära mig som en liten boll. Det gör att jag måste krypa närmare Si som då hamnar värre än vanligt på sin lilla remsa trots att vi har en tvåmeters-bädd. Men så är det och det känns som en ynnest när katten Krugar väljer att sova med mig nära intill. Det är väl det bästa med hösten här.