På min födelsedag ska älskade ungen min hoppa bungy från Auckland Harbour Bridge och vi fick allihop gå upp dit, fastsatta i kedjor och jag tyckte det räckte. Det var ett helt gäng med människor i alla åldrar som skulle hoppa. När det var lilla Harlies tur steg hon bara ut, lyssnade på instruktionerna och hoppade rakt ut. Jag vågade knappt titta för det kändes så läskigt. Hon är en riktig tuffing och har aldrig tvekat att anta utmaningar. Lärde sig simma som ett-åring, höll på med simhopp och hoppade ut från "tian" utan och tveka och sedan var det truppgymnastik. I gymnastiken var det volter, flick flacks, rondat och allt vad det nu kallades. Vågade knappt titta på henne då heller.
Jag är stolt mamma - oavsett om det vore för något sådant eller inte - men jag tycker hon är tuff och modig min lilla baby. Gör sådant jag alltid önskat jag skulle våga göra men inte gör och ju äldre jag blivit desto fegare är jag. Måste ta tag i det här med bilkörningen innan jag glömmer bort hur man kör bil.
Nu ska mina älskade och jag, (mannen, mor med make och de finaste döttrarna i världen) fira min födelsedag i Sky Tower inne i Auckland. Härlig dag och ser fram mot den här kvällen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar